måndag 25 januari 2010

Ett skri i natten

Vi har månsken och jättevackert ute ikväll.
Då poppar det upp  ur minnet en ramsa vi ungar brukade säga när vi var lite mörkrädda
Månen sken på de dödas ben,de dödas ben gav återsken.
Ett skri ljöd genonom natten 
Mamma var är pottan!!
Den ramsan  har jag nog inte tänkt på sedan jag var i tio årsåldern alltså 50 år sedan
Jag undrar hur ens hjärna fungerar hur mycket som finns i hårdisken
Men ramsan gjorde att vi ungar började skratta och så var inte mörkret så farligt längre
Ett annat minne som poppar upp är en gång när vi hade hälsat på en granne för att se tv.
Vi gick genom skogen mamma och jag och det var vinter och hård skare
Det var ett månsken som gjorde att det var ljust nästan som på dagen
Det var höga backar utan träd och helt plötsligt såg vi renar
Det är ett så otroligt starkt och vacket minne
Himlen får ju en klar blå färg i månsken, den vita snön med renarna det har etsat sig fast

Så berättade min syster som har katt att hon blev väckt en natt av katten som hoppade upp i sängen och jamade och levde om
Så min syster klev upp, då visade det sig att en av kattungarna hade ramlat ner i en tidningskartong och tog sig inte upp , så kattmamman behövde hjälp

Nu kommer ett minne poppande från vår första hund som hette Tilda
Hon var hopplös på folks huvdbonader
En gång kom en äldre herre hit för att sälja lotter, artigt böjde han sig ner för att ta av sig skorna
Då tar Tilda gubbens keps och springer sin väg , gud så jag skämdes
Det hände flera gånger men den gången var värst för mig i alla fall